SPELTIPS 1/9 inför Leicester – Liverpool: Salah löser nästan alltid detta spel!

Leicesters tränare – Claude Paul – gick inför säsongen ut med att man skulle försöka bli ett mer bollkontrollerande lag, istället för att ha huvudfokus på omställningsspelet. Jag vet inte om han grundade det på att Riyad Mahrez övergång till mästarna Manchester City skulle stjälpa rävarnas kontringar så pass mycket, eller om han helt enkelt bara ville försöka styra matchbilden mer. Annars är den klassiska bilden av Leicester City ett omställningsskickligt och snabbt lag som är skickliga på att överbelasta ytor – och i ärlighetens namn har jag inte sett någon större skillnad i spelet. 4-4-1-1-formationen är kvar och attackerar fortfarande väldigt kvickt och rakt. I premiären mot Manchester United föll man med uddamålet för att sedan slå nykomlingar Wolverhampton i efterföljande omgång. Nu senast mot Southampton så var man illa ute ett tag men efter en kvittering av Demerai Gray och en oerhörd onödig filmning av Pierre-Emile Höjbjerg (som resulterade i rött kort) så blev det en liten forcering på slutet från gästerna. Då kliver mittbacken Harry Maguire fram och trycker in ett distinkt avslut längs backen i den 92:a matchminuten. Engelsmannen blev stor matchhjälte och firade genom att ta av sig sin blåa t-shirt. Tre poäng var viktigt men i övrigt var det ingen speciellt bra prestation – där framför allt försvarsspelet var riktigt virrigt. Vänsterkanten var stundals helt öppen då vänsterbacken Chilwell inte alls levererade, den sittande mittfältaren till vänster – Ndidi – fick täcka gigantiska ytor och Gray verkade anse att han spelade i en fri roll.

Liverpool imponerar mer än någonsin. Visserligen kom man kanske inte riktigt upp i sin nivå riktigt nu senast emot Brighton, men det faktum att man ändå kan hålla nollan – och inte stressar upp sig – är ett tydligt tecken på vinnarmentalitet. Det är en trygghet man saknat tidigare och troligen exakt vad Liverpool behövt. Defensiven känns betydligt tryggare med Alisson som sista utpost och man har nu 7 raka hållna nollor på Anfield. Det är dock fortfarande offensiven som är mest imponerande med firma Mané – Firmino – Salah, som kan skrämma slag på vilken backlinje som helst i världen. Med Keita, Milner och Gini på mittfältet så blir det också ett väldigt dynamiskt anfallsspel, där man snabbt kan ställa om från försvar till anfall (t ex Keitas magnifika vändning och djupledsboll till Salah) men också kan skapa många längre anfall. Och huvudmannen heter fortfarande Mohammed Salah.

Mohammed Salah gjorde braksuccé ifjol när han debuterade i den röda tröjan, där han vann skytteligan och slog rekord med osannolika 32 mål. Sett till alla turneringar gjorde han 44 stycken mål och han var nu nyligen nominerad till två kategorier i UEFA:s gala – i kategorin “årets spelare” och “årets anfallare”. Han lyckades tyvärr inte vinna någon, där istället Luka Modric respektive Cristiano Ronaldo fick motta priserna, men Salah var positiv i efterföljande intervju. Den egyptiske anfallare berättade hur han var den första från sin land att bli nominerad och att han kände en enorm stolthet. Han förklarade också hur han var mycket motiverad inför kommande säsong, men det kommer krävas en sanslös prestation för att topp fjolåret.

Iallafall har Salah startat säsongen fint med två mål och en assist på de inledande tre matcherna. Han ges mycket boll och vill också verkligen mycket på plan – söker sig i farliga lägen och vill vara där när det ska avgöras. Dessutom skjuter han mycket. Ohyggligt mycket. Vi kan ta en titt på de tre matcherna Liverpool spelat hittills denna säsong samt antalet skott Salah skjutit:

• Mot West Ham: 4 skott
• Mot Crystal Palace: 6 skott
• Mot Brighton: 6 skott

Han löser alltså linan med marginal i alla matcher. Jag tog det hela ett steg längre och granskade manuellt alla matcher från ifjol. Utesluter vi matcher mot topp 2-lagen (dvs Manchester-lagen) så startade Salah i 30 stycken matcher. I 28 av dessa matcher – imponerande 93,3% – så löste han detta spel. Det var endast ena mötet mot Chelsea respektive Newcastle han misslyckades.

Sedan kommer vi ytterligare en faktor som talar starkt för spelet. Salah har mött Leicester två gånger – där han ena gången stod för 7 stycken skott och andra gången för 4 stycken. Båda dessa gångerna har det dessutom varit Albrighton som vänstermittfältare och han är betydligt vassare i defensiven jämfört med Gray. Chilwell var bra mot Wolverhampton men har i övrigt öppnat säsongen svagt. Salah lär få stora ytor på sin högerflank och när han sedvanligt vandrar inåt så tror jag också han kommer våga testa skjuta. Alla sorters skott – blockerade, utanför, mål etc – räknas till detta spel.

Här är några anledningar varför jag tycker det är ett bra spel: